Idag var det dags för 10-månaders kontrollen på BVC. Vi fick träffa vår nya sköterska som verkar helt ok, varken mer eller mindre... Svårt att avgöra iofs på de 20 minuter som är avsatta för ett "rutinbesök". Vi fick göra lillkillen till nakenfis så de kunde väga och mäta, han vägde 8 200 gram, vilket fortfarande är för lite och det tjatas om mer mat och mer rapsolja... Vad ska vi göra?? Vi kan ju inte tvinga i ungen mat! Eller?? Om man jämför med de flesta andra barn så är han ju riktigt spinkig men han är ju inte undernärd och han verkar ju må bra på alla sätt och vis. Vi ska tillbaka om en månad igen för vägning och då ska kurvan vara på väg uppåt. Han var 74 cm lång och alla andra tester som de gjorde klarade han galant, krypa, resa sig, gå utmed möbler, greppa saker med båda händerna och klappa med dem osv. De kollade även ögon, rygg, pung, bäcken och allt var som det skulle vilket kändes tryggt!

Så här i höstmörkret saknar man lite mysfaktorn med öppna spisar, vi hade en när jag växte upp och den brasan brann tamme tusan jämt! Det var så mysigt och ligga och titta på tv framför en varm knastrande brasa. Nu när man bor i lägenhet saknar man det och det finns ju riktigt snygga alternativ nu. När det blir hus hoppas jag på både riktig och en sån...

Igår var det visning igen på huset som vi skulle kunna tänka oss. Idag var jag tvungen att gå in och följa budgivningen på nätet. Utgångspris var 3 950 000 och nu är budet 3 700 000, vilket också var det enda bud som kommit in. Ska bli spännande och se vad det hamnar på. När vi kommer hemn från resan så ska vi ta tag i det här ordentligt och se om vi kan hitta något intressant och som vi har råd med. Jag skulle behöva byta jobb eller få en rejäl löneförhöjning om man ska ha råd att köpa hus med dessa priser!

I förrgår var jag lite sugen på något på kvällen (som vanligt) och vi hade inget gott hemma så det fick bli ett bak helt enkelt. Jag bestämde mig för att göra kladdkaka, David hade köpt någon äcklig variant när vi var och handlade i helgen som inte alls var god. Jag smällde ihop smeten i ett kick och kastade in kakan i ugnen... Och vilken kaka sen! Smaskens! Hur gott som helst! Jag levde på kladdkaka när jag var mindre, det var det enda jag bakade och tyckte var gott... Igår eftermiddag åt jag upp sista biten av kakan, då hade David fått smaka en bit. Kändes mindre bra att jag ätit upp hela kakan själv och dessutom på mindre än 24 timmar... Bulimi-varning! Men när jag precis smällt i min hela kakan sa David att jag hade fått smal ben. BEN av allt!!! Visst nu har jag gått ner alla graviditetskilon, men jag tränar ju inte lika mycket som förut, vilket betyder mindre muskler/mindre vikt och kroppsformen kommer nog aldrig hitta tillbaka känns det som. Allt sitter på lår, rumpa och mage... Men jag ska ju inte säga att jag jobbar så hårt på att gå ner i vikt med tanke på kladdkakan... Hahahahaa... Men det kändes bra iaf att han sa att jag hade fått smala ben. Vem skulle inte ta det som en komplimang?!? Tack, älskar dig, love!

Nåja, slutskrivet om detta åter till receptet på kladdisen:

2 ägg

1 dl smält smör

1½ dl vetemjöl

4 msk kakao

1 tsk vaniljsocker

1 krm salt

3 dl socker

1-2 dl valnötter

Ugnen på 175 grader och låt den stå i 20-25 minuter, kakan ska vara riktigt kladdig när man tar ut den för bästa resultat. Tycker ni inte om detta då...

Matheo verkligen ÄLSKAR att bada!

Grannen som har två hundar ringde på dörren för ett tag sedan och lämnade världens älgben som hon kokat åt Stella. Innan vi gav benet till henne fick hon mat och vi tog en prommis, aldrig någonsin har hon haft så bråttom hem, hon visste ju att nåt gott väntade.