Nu kommer ord som katt, shaft (saft), tomten, kaka, nina (Katarina), nonno, nonna, apa, lampa, trappa, fisk, chish (chips) och vovve. Mamma och pappa toppar fortfarande listan, nu vet vi vart leken mamma-pappa kommer ifrån iaf. På dagis håller Matheo och hans kompis Alexander på att slå ihop huvudena mot varnadra och säger mamma, pappa om vartannat, ingen hejd och slut på mamma- och pappandet.

En tid har Matheo tjatat om pappa hit, pappa dit och pappa mest hela tiden. Jag har förstått att det länge varit synonymt med apa och lampa men nu har jag kommit på att det även kan vara trappa... Alltså inte bara pappa som han menar hela tiden, trodde för en kort sekund att jag började bli bortglömd...  Nä skämt å sido... Däremot så är jag lite ledsen i ögat för att han inte är lika pussglad längre. Man kan få kramar och gos men pussarna har han som sagt blivit väldigt snål på och säger bara nej om man frågar efter en. Tidigare så fanns det ingen hejd på pussandet och man blev kladdig i hela ansikten av allt pussande! Tiderna förändras...

Vi tar ofta vår förmåga att prata för given, men ditt barn har fått göra stora ansträngningar för att försöka erövra språket. Barnet har lärt sig att bryta ned språkljuden och känna igen språkmönster, satsmelodi och den struktur som bygger upp språket. Dessutom har barnet lärt sig känna igen subtila intonationsmönster och den grundläggande grammatiken, och har gradvis lärt sig förstå innebörden hos en ständigt växande mängd ord och namn. Hela tiden har ditt barn kämpat med att erövra kontroll över det egna talet och lära sig att få till de knepiga ljudkombinationer som orden i modersmålet består av. Du kanske inte ens vet hur många ord ditt barn kan ännu, eftersom hon eller han inte har lärt sig uttala dem ordentligt. Lyssna noga efter riktiga ord som gömmer sig i barnets pladder, och häpna över hur bra ditt barn lyckas göra sig förstått med så begränsat ordförråd. Barnet har många knep för att få ut mesta möjliga av de ord hon eller han kan säga. Exempelvis har du kanske märkt att barnet övergeneraliserar ett ords betydelse och låter "vovve" representera alla slags djur och "bil" representera alla maskiner som rör sig. Det är inte så att barnet inte ser skillnaden mellan två saker, utan snarare så att hon eller han inte kan tillräckligt många ord för att vara mer precis. Övergeneraliseringen ger barnet möjlighet att dela sina upplevelser, och ger dig en naturlig anledning att förse barnet med det korrekta ordet - ett smart trick som ökar barnets möjlighet att lära sig mer. Så småningom under nästa år kommer ditt barn vara så duktigt på att ta till sig nya ord att hon eller han kan lära sig upp till åtta nya ord om dagen. När ditt barn har ett ordförråd på mellan 100 och 150 ord kommer hon eller han att börja kombinera dem.

När ett litet barn gör något det inte får som t ex att slå en kompis eller hälla ut mjölk ska du naturligtvis säga ifrån, men det mest effektiva är ändå att lyfta bort barnet och på så sätt avbryta aktiviteten. Att bli arg och skälla på barnet förstärker oftast bara beteendet. Försök att behålla ditt lugn när du tillrättavisar barnet. Detta har oftast en lugnande effekt och hetsar inte upp ett barn som redan är överstimulerat och uppspelt. Tänk på att barn i den här åldern inte kan se på sig själv och sina handlingar från någon annans perspektiv.

Idag var första "riktiga" dagen på dagis för Matheo, vi lämnade honom halv åtta och hämtade honom strax efter fyra. När David lämnade honom hade han varit lite ledsen men det hade snabbt gått över och allt hade gått bra, sovstund och allt! Mamma och pappa är så stolta över sin lille prins!!

...precis när jag gått ner för att hänga tvätt. David fick gå och hämta honom nu så vi får se hur det har gått och hur vi ska göra nästa vecka. Det var inte mycket till tålamod där inte... Hahhaaa skämt å sido, jag vet också att det inte är någon idé att försöka natta honom om han inte är trött.

I morse satte jag Matheo i cykelsitsen och hojade iväg ner till farmor. David skulle på fisketur med gudfar och Micke på Värmdö och hade lämnat Stella i ottan hos mormor och morfar. Vi hade förberett med sitsen, alla inställningar och hjälm i går kväll så det var bara att på med hjälm och spänna fast honom. Eller bara och bara, det var inte så bara, den där hjälmen var inte särskilt poppis kan jag säga! Och inte Matheos skrik bland grannarna heller när jag skulle få på den, men när vi väl var på rull så gick det bra. Då satt han och pratade, pekade, klappade mig på ryggen och var nog ganska nöjd med cykelturen. Själv var jag rätt trött och frussen när jag kom till jobbet... Tog ett par timmar och en cappuchino så hade jag fått upp värmen men inte riktigt humöret. Känner mig trött i kroppen och vill bara gå och lägga mig...

"Barn i den här åldern söker ofta kontakt med föräldern. Världen har öppnat sig och blivit stor och ibland lite skrämmande. Ditt 19 månaders barn behöver mer närhet nu än när hon eller han var ungefär ett år gammalt. En del upplever barnet som lite "klängigt". Detta är ett led i barnets utveckling mot självständighet. Barnet kanske går iväg från dig på upptäcktsfärd men vänder sen tillbaka för att "tanka" närhet. Barnet behöver känna att du finns i närheten och följer dig kanske som en skugga eller håller koll på dig när du rör dig bort. Barnet behöver veta att du finns där, men kan också snart börja uppfatta och förstå att du har egna behov. Ditt barns självständighet mognar fram och om några månader klarar de flesta barn ett lite större fysiskt avstånd mellan er. När barnet sedan börjar vänja sig vid att vara utan dig och blir säkrare i förvissningen om att du finns där även om avståndet mellan er är lite större, blir barnet också mindre beroende av din omedelbara närhet".

Mormor och Matheo övade hela dagen och tillslut sa han "morfar".