Ja nu har jag betalat handpenningen på resan så nu blir det äntligen av. Den 25 september åker vi!!!

GRATTIS i förskott då älskling!!!

I morse när jag lämnade på dagis så ville Matheo absolut inte släppa taget om mig, vi gick runt och kikade lite inne på avdelningen, kikade på barnen som dansade. Men han hade mig i ett stadigt grepp hela tiden och ville kramas och pussas. En fröken som inte känner tog honom till slut och började lägga pussel med bondgårdsdjur, då blev han nöjd och kunde ge mig slutpuss och kram.

När jag kom strax efter 4 såg han på långt håll när jag kom cyklande och kom springades och skrikandes "Min mamma kommer nu", då blir man lycklig! Att han blir så glad när han får syn på en. En av fröknarna berättade att han hade varit ledsen den sista 1 ½ timmen och ville att vi skulle komma och hämta honom. Känns bra att det här är sista veckan innan semestern, sen ska vi inte tänka på ngt annat än vad vi ska göra under dagen...