...och så planerar vi för nästa bröllop.

...från brorsans kamera...

Så länge jag kan minnas har jag hört David prata om "pizzerian i bergen", nu fick vi äntligen ett smalprov på pizzan. Och j den var mycket stooor och goood...

Vi lastade in alla i Fiaten och bussen och körde den slingriga vägen uppför bergen i mörkret... Vi beställde tre stora fmiljepizzor med blandad komplott på, mina favoriter var med skinka och ruccola och den med tonfisk och rödlök, mums!

Jag åkte och lämnade Stella hos mormor och morfar igår kväll så jag skulle slippa gå, dra på och av Matheo en massa kläder, när han är sjuk, grinig och hängig. När jag skulle natta honom igår så somnade han i min famn i soffan och när jag skulle gå in och lägga honom vaknade han direkt och skrek, protesterade högljutt! Det var en som inte ville bli lämnad ensam i sängen! Jag gjorde ett par försök men tillslut sa David att han får sova hos oss i soffan och sen när vi skulle sova så fick han sova emellan oss i vår säng. När jag skulle lägga ner honom på kudden så skrek han, han ville bara känna kontakt med oss hela tiden. När jag tillsist släckte lampan så blev han lite lugnare men vaknade med ett ryck och gallskrek, säkert feberdrömmar... Han lugnade inte ner sig utan jag var tvungen att tända lampan och han tittade mot fönstret halvt i panik. Kanske var det monster där ute, vem vet...

Under natten vaknade han ett par gånger, vet inte hur många gånger, man tappar liksom räkningen efter ett tag och när man är så trött så tror jag att man gör mycket i sömnen också. När han väl vaknade imorse så var han inte lika kokhet som igår, vilket är skönt. Jag tog tempen och den visade 36,5, vilket kändes bra. Men nu känns han lite varm och febrig igen, glansig och hängig på ögonen...