Efter att ha varit gravid och sen även föda med kejsarsnitt så tror man inte att det är sant när man börjar kunna röra sig normalt igen. Jag får tyvärr inte på mig ringar och skor än. Hoppas bara att det vätskan ska försvinna ur kroppen någon gång. 

  Värkarna kom med 4 minuters mellanrum när vi kom in, när klockan blev framåt 6 på morgonen så kom det varannan minut. Amelias hjärtljud sjönk och barnmorskan tog blodprov på henne och det visade på stress/mjölksyra. Vi fick beskedet kejsarsnitt inom 5 minuter. Efter en lång väntan på att värkarna skulle sätta igång, efter en natt utan sömn och alla hormoner som härjade i kroppen började jag gråta. Jag visste att kejsarsnitt var det enda alternativet men det var ändå läskigt. Man visste ju inte hur allvarlig situationen var.      Tjock mage.   Inne på operation. Här får jag äntligen hålla vår lilla flicka efter att hon blivit undersökt och godkänd.      Vi fick komma tillbaka till förlossningen då det inte fanns plats på BB. Här hade vi eget rum, även om det var litet.