Nu har jag varit hemma hela augusti och väntat på att lillen/lillan ska komma. Jag har haft förvärkar och stickningar men inget som skulle kunna påstå att förlossningen är i gång, tyvärr. Jag har gått upp närmare 18 kilo och det är riktigt tungt att gå och bära runt på nu. Hela jag är svullen, kan knappt ha gravidkläder längre, skor är inte aktuellt, utan det blir flip flops. Vigselringen åkte av för en månad sedan. Jag har fått problem med halsbränna och sura uppstötningar igen och förbrukar Gaviscon som om det vore vatten. Håret däremot har blivit tjockare, precis som med Matheo. Jag tappar knappt något hår alls, till allas stora förtjusning. Men det kommer jag tappa om ca 3-4 månader. Tänk vad lite hormoner kan ställa till.

Väskan är packad och jag tror att jag har koll på alla papper som ska med till förlossningen. Varje dag är bara en evig väntan på att något ska hända så jag kan bli normal igen och känna mig lite piggare.

I dag var vi på utraljud för att se att bebisen växer som den ska, och även för att fråga vad det kan tänkas vara för något som växer där inne. David vill ju inte veta så han fick vänta utanför med Matheo medan barnmorskan skulle titta efter. Jag tänker inte skriva vad det är utan det blir en överraskning till alla när den väl kommer ut.

Bebisen växer enligt sin egen kurva, lite på den nedersta gränsen. Förväntad vikt ska ligga på 1925 gram och den väger ca 1639 gram, alltså 14,9 % under det förväntade. Det är ingen fara, utan det är bara att avvakta. Barnmorskan trodde att om jag går tiden ut så kommer bebisen väga runt 2,9-3 kilo.

Mycket övertid på jobbet, krångel med lägenhetsförsäljning, nya bolån, bebisen håller mig vaken på nätterna. Dags att sova snart...

Snart lugnar allt ner sig hoppas jag!!!

Idag var vi på ultraljud och allt såg bra ut, bebisen växte som den skulle, hjärtat slog, ryggraden var rak o.s.v Jag frågade om hon kunde se om det var en pojke eller flicka. David vill inte veta, han bestämde när vi väntade Matheo att vi inte skulle ta reda på vad det var för ngt men den här gången vill jag veta... Barnmorskan frågade mig hur ska du kunna hålla detta hemligt?? Jaaa, det får vi se. Barnmorskan höll på både länge och väl för att få bebisen i rätt position så vi skulle kunna se, men utan resultat. Hon sa vad hon trodde men att jag skulle ta det med en nypa salt då det var väldigt svårt att se. Så nu får jag antingen göra ett ultraljud till eller vänta till förlossningen... O nej, jag säger inte vad barnmorskan trodde att det var.

När jag kom till jobbet så blev min förkylning värre igen. Jag har gått hela/halva vintern och varit mer eller mindre förkyld. Jag har perioder med bara hosta, sen blir det bättre ett par dagar, då kommer halsont för att sedan gå över till huvudvärk och täppt näsa. David skällde ut mig efter noter och sa att jag måste stanna hemma och tänka på bebisen så jag blir frisk ngn gång. Jg ringde vårdcentralen som sa att jag skulle ringa närakuten efter kl. 16 för att få en läkartid. Sagt och gjort, jag fick tid 18:20. Jag förklarade mina problem och doktorn tog blodprov, det visade sig att senkan var för hög och att det visade på att det var ngt bakteriellt. Jaha ja, en penecellinkur blev det. Så nu ska jag bli frisk!! Vila och bli frisk!!